Värt att veta om champagne

Värt att veta om champagne

Benediktmunken Dom Pierre Pérignon vigde en stor del av sitt liv åt att få fram champagnevin och var en välkänd vinmakare under 1600-talet. Hans passion för vin förbättrade kvaliteten på drycken genom en rad insatser som att organisera skörden och instruera hur rankorna skulle skördas och druvorna pressas. Passionen låg i champagnevinet utan bubblor, något som han som tur var misslyckades med.

Det var först när vinerna drabbades av okontrollerad efterjäsning som bubblorna kom till. Det var alltså inget som vinmakare då eftersträvade. Först i början av 1800-talet blev det mousserande champagnevinet populärt och har varit så sedan dess.

Välkänt för sin goda smak

Vindistriktet Champagne i norra Frankrike är indelat i underområdena Montagne de Reims, Vallée de la Marne och Cote des Blancs. Och på senare tid även de sydligt belägna Côte de Sézanne och Aube.

Det är primärt tre druvsorter som används för att framställa den mousserande drycken. Den gröna druvan chardonnay och de två blåa druvsorterna pinot noir och pinot meunier. Vanligt är att champagnehusens cuvéer består av en blandning av de tre olika druvorna. Är champagnen däremot enbart producerad av blå druvor, vanligtvis pinot noir namnges den Blanc de Noirs. Och är den gjort av endast chardonnaydruvan heter den Blanc de Blancs.

Distriktets jordmån är välkänd och omtalad som den vita jorden och består av krita. Distriktet delas upp utifrån jordmånens kvalitet enligt en procentskala som talar om vilka prisklasser de olika områdena har. Grand Cru befinner sig längst upp på skalan, alltså 100%, följt av Premier Cru på 90-99%.

Champagnemetoden – andra jäsningen på flaska

Först framställs en druvmust som sedan genomgår en andra jäsning under minst 15 månader i flaskan. För att så småningom avlägsna jästfällningen påbörjas degorgering. Flaskhalsen kyls hastigt ned så att jästfällningen fryser till en propp för att sedan skjutas ut ur flaskan (dégorgement). I detta stadiet är alla champagner lika torra och smaksätts med olika mängd söt vätska innan de försluts med kork och grimma.

Kul kuriosa om champagne

Dosage – När flaskan fylls med några centiliter sötad vätska för att bestämma champagnens slutliga sötma.
Millésemé – Årgångschampagne med druvor från en och samma årgång. Rankas som ett prestigevin.
Bornyr – Är de bubblor som syns i glasen, alltså de som uppstår under andra jäsningen.
Cuvée – Den första och därmed finaste delen av musten när druvorna pressas. Betyder också blandning.
Pupitre – Träställningen som används för att tvinga ner jästfällningen i halsen genom att vrida flaskorna från liggande horisontalläge till att stå på flaskhalsen (remuage).

Vilken champagne föredrar du?

Här kommer en enkel hänvisning som förklarar hur sött eller torrt flaskans innehåll är.

Doux – sötast, mer än 50 g socker per liter
Demi Sec – halvtorrt, 33-50 g per liter
Sec – torrt, 17-35 g per liter
Extra dry – ännu lite torrare, 12-20 g per liter
Brut – nästan helt torrt, mindre än 12 g per liter
Extra brut – helt torrt, 0-6 g per liter
Ultra brut – 0-3 g per liter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *